Pågår ett systemskifte i det fördolda?

Det är oroväckande om politiker tvingar bort tjänstemän därför att de misstänker att tjänstemännen inte fullt ut delar deras vision – och på så sätt undergräver den svenska förvaltningsmodellen.

Är relationen mellan politiker och tjänstemän under förändring?

Är relationen mellan politiker och tjänstemän under förändring?

Foto: Johan Nilsson/TT

Ledare2019-11-05 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

I Sölvesborg, Sverigedemokraternas skyltfönster nummer ett, tvingades kultur- och bibliotekschefen att sluta häromdagen. Den politiska ledningen ville inte ha henne kvar eftersom den inte ansåg att hon levererade vad hon skulle på grund av meningsskiljaktigheter. I Skåne har över tusen kommunala chefer lämnat sina poster under det senaste året. Anledningen sägs till stor del vara att SD är med och styr på många håll. 

Enligt grundlagen ska myndigheter i Sverige vara opartiska och oberoende. Tjänstemän ska vara neutrala och utföra det som det politiska styret beslutar. Byråkrater byts därför inte ut efter val till kommuner, regioner och riksdag – de förutsätts att på bästa vis ta fram förslag och därefter genomföra dem efter godkännande av de folkvalda. 

Så ser det ut på pappret. 
I själva verket har många tjänstemän haft partibok, eller åtminstone sympatiserat med det statsbärande partiet, Socialdemokraterna. Chefer som har varit lojala med kommunalråd och statsråd har tillsatts.  

Allians för Sverige bildades inför valet 2006 till stor del därför att de borgerliga partierna ville se ett verkligt maktskifte i Sverige. Medborgare och tjänstemän skulle bli varse att man kan göra saker på ett annat vis än de var vana vid. Och nog blev krocken brutal i såväl regeringskansli som kommunhus när Alliansen vann valet.

Alliansföreträdare kunde snabbt vittna om att tjänstemän förhalade eller rent av motarbetade de beslut som politikerna fattade. Sådant beteende är i grunden djupt problematiskt inom ramen för den modell vi har i Sverige. Demokratiskt fattade beslut måste genomföras av oförvitliga tjänstemän – annars respekteras faktiskt inte folkviljan. 

Samtidigt är det viktigt att myndighetspersoner ser till att de beslut som fullmäktigeförsamlingar fattar följer nationell lag och på andra vis är korrekta. Tjänstemän bär också på kunskaper och erfarenheter som inte politiker har och fyller på detta vis en mycket viktig funktion. Inte minst över tid.

Finns det meningsskiljaktigheter och djupa grundläggande värderingsskillnader man som tjänsteman inte klarar av att genomföra professionellt är det bra om man söker sig vidare i arbetslivet. Men det är oroväckande om politiker tvingar bort tjänstemän därför att de misstänker att tjänstemännen inte fullt ut delar deras vision – och på så sätt undergräver den svenska förvaltningsmodellen. 

I många andra länder byts personer på centrala poster automatiskt ut efter ett politiskt maktskifte – då är det legitimt med politiska utnämningar. Tar svenska politiker efter detta utan att tala öppet om det innebär det ett dolt systemskifte. Och i ett så politiserat land som Sverige skulle det få mycket stor betydelse. 

Det är kulturministern som utser chefen för Nationalmuseum. Det är Region Skåne som äger Malmö Opera. Ska det i framtiden främst vara lojala sverigedemokrater som utses till dessa poster? Det vore mycket olyckligt om den starka polariseringen mellan etablissemang och utmanare befästs inom förvaltningssverige. Tvärtom behövs mer tillit och ett förtroendefullt meningsutbyte i dialogen mellan politiker och tjänstemän. (Liberala nyhetsbyrån)

Sofia Nerbrand