Svar på "Vadstena gör okritisk reklam för skolrankning" MVT:s ledarsida 19/10.
Hur är det möjligt att göra ett gott skolresultat i Vadstena trots att värdena ligger relativt lågt för sjuktal och kommunen som arbetsgivare, frågar sig Tobias Josefsson och fortsätter ”Du skolpolitiker som sitter på svaret, hör gärna av dig med dina tankar.”
Nu hör jag av mig.
Det finns vissa fördelar med att Vadstena är en liten kommun utan friskolor. Alla barn går tillsammans och blandningen av barn med olika förutsättningar är därmed väldigt god. Forskning visar att blandade klasser är det bästa sättet om man vill att alla barn ska få en bra skolgång. Men detta är ju naturligtvis inte hela sanningen.
Jag brukar peka på fyra saker som betyder mycket.
1. Eleven i centrum. I Vadstena finns sedan många år en stark övertygelse om att aldrig ”skylla” på eleven om det går dåligt (såsom svag socioekonomisk bakgrund, dåliga kunskaper i svenska, ointresserade föräldrar, svagpresterande i allmänhet osv). Denna samsyn finns hos såväl rektorer, förvaltningsledning som hos politikerna, liksom på alla skolor och alla stadier under elevens utbildning. Med andra ord, det finns alltid ett sätt att nå eleven och då handlar det ofta om samarbete.
2. Framgångsrika arbetslag. Alla i en årskurs (eller högstadieämne) hjälps åt för att hitta ”nyckeln” till att kunna hjälpa eleven framåt. I varje arbetslag finns specialpedagogisk kompetens och elevhälsan är med tidigt. Höga förväntningar på eleven är också viktiga i sammanhanget. Vadstena har många behöriga lärare som bland annat lockas av just god arbetsanda och den nyssnämnda samsynen som löper som en röd tråd genom hela skoltiden.
3. Tillräckliga resurser. För att utveckla ett bra arbetssätt krävs uthållighet, lugn och resurser. En organisation som varje höst måste spara för att hålla budget eller rätta sig efter politisk detaljstyrning präglas inte av lugn och ro eller uthållighet och får fel fokus helt enkelt. Genom skattehöjningen för några år sedan fick skolan mer resurser som gjorde det möjligt för pedagogerna att under lugna former vässa det arbetssätt som nu är så framgångsrikt i Vadstena.
4. Politiskt engagemang. I Vadstena är det politiska intresset för skolan starkt, utan att för den skull handa om beslut av typen obligatoriska betyg i 4:an, keps av på lektioner, mobilförbud etc – sådant ska pedagogerna bestämma själva. Politisk styrning sker bäst genom att vara lyhörd, intresserad och närvarande på t ex strategidagar, verksamhetsbesök, kvalitetsdialoger och vid nämndmöten ute på skolorna etc. Inte bara elever vill bli sedda och lyssnade till i skolan – även lärare och rektorer.
Jag har naturligtvis inte kunna täcka in allt med dessa fyra punkter eller påstår att allt därmed är frid och fröjd, men det är en presentation av mina funderingar. Jag vet att bildningschef Johan Wernström har funderingar kring Lärarförbundets ranking och hur den ska tolkas, därför kommenterar jag inte den delen.
Göran Fältgren (S), kultur- och utbildningsnämndens ordförande