Ledare Borde man få lön bara för att man är medborgare i ett land? Det som länge mest varit en naiv dröm i tillväxtkritiska kretsar diskuteras i allt bredare sammanhang.

Ämnet är värt att diskutera, även om basinkomst förmodligen är ett bättre begrepp. Högteknologiska samhällen producerar allt större värden med mindre arbetskraft, tack vare automatisering och digitalisering. Samtidigt ansamlas mer och mer kapital hos det fåtal som står bakom den tekniska utvecklingen. Robotar eller artificiella intelligenser kräver inte betalt och spenderar inte lönechecken.

Kanske kommer vi inom några decennier se globala storföretag med extremt få människor. Som vanliga konsumenter kan vi dra nytta av dessa – tekniken skapar förstås enorma värden – men inte längre som anställda. Vinsten från “fabriken” går rakt in i ägarens ficka, istället för att spridas ut på många.

Detta väcker frågor om hur morgondagens ekonomi ska struktureras. Hur skev kan förmögenhetsfördelningen bli innan även försvarare av kapitalismen börjar skruva på sig? Och om vi för en stund bortser från rättviseaspekterna: måste vi lönearbeta i samma utsträckning som idag, om ekonomin producerar så stora värden att vi utan större problem kan försörja de som inte vill jobba?

Förespråkarna av idén menar att basinkomst är ett bra sätt att skapa legitimitet för en ekonomi där klyftorna ökar.

Men det finns också problem. Hur ska vi exempelvis beskatta företag och rika utan att samtidigt lägga en hämsko på vidare utveckling och tillväxt? Riskerar vi med en basinkomst att förstärka klyftorna ytterligare, och vad är i så fall de sociala effekterna av det? Är det överhuvudtaget rättvist att låta folk leva på det andra producerar, även om dessa “andra” i stor utsträckning är robotar och datorer?

Hur själva basinkomsten ska utformas behöver också klargöras. Den modell där alla, även miljonärer, får en summa insatt på kontot varje månad utan motprestation, är uppenbart orimlig. Då är en så kallad negativ inkomstskatt, där alla som saknar inkomst får en summa som långsamt trappas ned i takt med att inkomsten ökar, mer realistisk. Men hur hög ska den vara, och hur ska basinkomsten förhålla sig till andra trygghetssystem? Den lär ersätta försörjningsstödet, men hur gör man med sjukförsäkringen och a-kassan?

Basinkomst är en intressant tanke. Men håller den för en hårdare granskning och en bred debatt? Hittills är frågorna fler än svaren. (Liberala nyhetsbyrån)