Tänk på döden – ändra donationsregistret

När en så stor majoritet är positivt inställda och därmed har chans att rädda liv vore det märkligt att inte ha detta som utgångspunkt.

Runt 800 personer står i kö för en organtransplantation, och fler skulle kunna få hjälp om politiken ändrades.

Runt 800 personer står i kö för en organtransplantation, och fler skulle kunna få hjälp om politiken ändrades.

Foto: Bertil Ericson/TT

Ledare2019-10-30 05:00
Detta är en ledare. MVT:s ledarsida är oberoende liberal.

“Om vi alla var medvetna om vår död och faktiskt vågade tänka på den, då borde ju det räcka, men det flesta av oss vill nog inte riktigt ta det steget.” Lina Nordquist, vårdpolitisk talesperson för Liberalerna, sammanfattar det bra (SR 28/10). Svenskar är i mycket stor utsträckning positiva till att efter döden donera de egna organen till någon som behöver dem. 

Ändå är det bara runt 15 procent som gjort sin vilja känd genom det statliga donationsregistret. Det innebär att många av de som hade velat donera sina organ inte gör det, och att köerna för allvarligt sjuka patienter i behov av donation ringlar långa. Vi tänker för lite på döden, och följden är att människor dör.  

Inför sitt riksting har Kristdemokraternas partiledning föreslagit en förändring av donationsregistret så att förutsättningen är att alla över 18 år inskrivna. Om man inte vill donera sina organ måste man göra ett aktivt val och gå ur – så kallad “opt-out”. Den linjen förespråkar sedan tidigare också Centerpartiet och Vänsterpartiet. Samma förslag finns också från Liberalernas partistyrelse inför partiets landsmöte i höst. 

Den etiska frågeställningen är allt annat än enkel. Vilka antaganden har sjukvården rätt att göra vid ett dödsfall? Hur ska man hantera en situation där ingen vilja finns nedtecknad och ingen anhörig meddelats? 

En vanlig invändning är att individen äger sin kropp och sina organ, och inte borde behöva säga nej till att organen doneras. Men man kan också argumentera för att frågan inte handlar om ägandeskap, utan om individens fria val – och om att göra denna vilja känd. Så länge alla har getts tydliga och upprepade chanser att ta ställning, och att ändra sitt val, finns en legitimitet för ett system med opt-out som standardval. 

I sammanhanget spelar det också roll att 85 procent av befolkningen enligt undersökningar är positiva till att donera sina organ. När en så stor majoritet är positivt inställda och därmed har chans att rädda liv vore det märkligt att inte ha detta som utgångspunkt.

KD, L, C och V har därför rätt. Denna nya princip för donationsregistret bör införas. Men det bör också kompletteras med fler informationsinsatser, och fler möjligheter för att individen att göra sin vilja känd. Varför inte ha några kryssrutor om organdonation på deklarationsblanketten? Vi borde alla tänka lite mer på döden, och på de möjligheter vi har att rädda fler liv. (Liberala nyhetsbyrån)

Joakim Broman