Mannen, som enligt åklagaren har erkänt, misstänks för hot mot tjänsteman, olaga hot och falskt larm. Merparten av hotmejlen skickades den 28 augusti men lästes vid olika tidpunkter. Minst tio tingsrätter och andra institutioner hotades, däribland tingsrätterna i Uppsala, Linköping och Falun.

Den misstänkte mannen tvångsvårdas på en rättspsykiatrisk klinik, varifrån han ska ha skickat mejlen. Inom rättspsykiatrin kan personer ges restriktioner vad gäller användningen av exempelvis datorer – men det bygger på beslut som måste omprövas med jämna mellanrum.

Frågan är hur lång tid man kan hålla på och fatta nya beslut om restriktioner? Målet är att patienterna ska komma ut i samhället igen, och vi kan inte tro att de är oförbätterliga, säger Jörgen Bragner, verksamhetsområdeschef på Karsudden, ett av landets största rättspsykiatriska sjukhus.

Rustas för liv i frihet

Det är viktigt att kunna pröva hur patienter hanterar saker som tillgång till internet och permissioner, säger Bragner.

Annars blir det en för stor omställning ute i frihet. Det blir dömt att misslyckas och kan bli farligt för patient och allmänhet. Även om det är en påföljd för brott måste vi försöka se till att det blir så bra som möjligt, att de är rustade för samhället de kommer ut i. Men naturligtvis ska man inte utsätta patient och allmänhet för fara.

Ämnet är komplicerat, framhåller Magnus Kristiansson, biträdande verksamhetschef och säkerhetsansvarig inom region Stockholms rättspsykiatri.

Men anser man att restriktioner inte längre behövs är det viktigt att sluta inskränka de möjligheterna. Det är en svår fråga, och du kommer naturligtvis in på frågan om mänskliga rättigheter, säger han.

"Svårhanterligt problem"

Men även om patientens användning av exempelvis av internet är begränsad, har hon eller han alltid rätt att kommunicera med myndigheter via brev. Innehållet i de breven får inte kontrolleras av vårdpersonal. Även om personalen skulle råka veta att en person är på väg att skicka hotfulla brev till en myndighet får det inte stoppas.

Särskilt för frihetsberövade personer finns det naturligtvis mycket starka skäl till att säkerställa att de har möjlighet att kontakta myndigheter. Så just det är ju ett svårhanterligt problem för oss, säger Magnus Kristiansson.

Däremot anser varken han eller Jörgen Bragner att lagen bör ändras i det avseendet.

Det kan vara så att det finns ett fåtal personer i ett land för vilka lagstiftningen inte räcker till, men jag tycker att det ska mycket till innan man drar in en sådan rättighet, säger Jörgen Bragner.