Det fastslår kammarrätten i Stockholm, som därmed ger Lidingö kommun rätt. Kommunen har beslutat att säga upp nyanländas bostadskontrakt efter två år, när den så kallade etableringstiden löpt ut.

Beslutet överklagades till förvaltningsrätten i Stockholm av en person som menade att tvåårsgränsen inte har stöd i bosättningslagen från 2016. Men både förvaltningsrätten och nu kammarrätten slår fast att kommunerna kan nöja sig med tidsbegränsade kontrakt.

Förarbeten avgör

Det framgår av lagens förarbeten att intentionen är att kommunerna i så stor utsträckning som möjligt bör ordna permanenta bostäder. Men det kan inte uteslutas att de blir tvungna att erbjuda tillfälliga kontrakt, säger Benny Lindholm, tillförordnad assessor vid kammarrätten i Stockholm.

Han vill inte uttala sig i vilken mån andra kommuner tar fasta på kammarrättens dom.

Det väl inte omöjligt att andra tittar på den, men det är ju Högsta förvaltningsdomstolens utslag som är prejudicerande, säger Lindholm.

Tufft i Skåne också

Knappt hälften av landets kommuner erbjuder regelmässigt permanenta bostäder, visade en rapport från länsstyrelserna i höstas. Kommunerna i Skåne och Stockholms län driver den tuffaste politiken: bara sex respektive fyra procent av kommunerna där uppger att de nyanlända får permanenta bostäder.

Bosättningslagen avsikt är att jämna ut trycket mellan kommunerna, eftersom vissa tog emot många nyanlända medan andra vägrade. Lagen tvingar kommunerna att efter anvisning ta emot nyanlända som fått uppehållstillstånd.