Var femte svensk bedöms ha ett smärttillstånd som påtagligt påverkar livet. Behandlingen av långvariga smärttillstånd är ett svårt, och i någon mån eftersatt område.
"Till skillnad från behandlingen av akut smärta, finns idag få effektiva läkemedel mot långvarig neuropatisk smärta. Därför delar Neurofonden ut ett av sina stora forskningsbidrag på 400 000 kronor till lovande forskning vid Smärt- och Rehabiliteringscentrum, Universitssjukhuset i Linköping, för att försöka lösa gåtan med långvarig neuropatisk smärta." Skriver Neurofonden i ett pressmeddelande.
Emmanuel Bäckryd, docent i smärtmedicin och överläkare leder forskningen på Linköpings universitetssjukhus.
– Om vi tittar på en akut smärta, i samband med cancer eller efter en operation till exempel, så kan vi ofta behandla den relativt effektivt. Där har vi bra metoder och bra läkemedel. Men det är en helt annan sak när det gäller långvarig neuropatisk smärta.
Smärta kan delas in i en mängd olika kategorier, bland annat akut och långvarig smärta. Den akuta smärtan är absolut nödvändig för vår överlevnad, den är en del av kroppens sätt att skydda sig själv. Men problemen med den långvariga smärtan är både svåra och viktiga att lyfta fram menar Bäckryd.
– Vi är så vana vid att tänka på smärta som en akut grej, ett symptom på något annat. Om jag bränner mig är smärtan en signal på en skada i huden. Men vid smärta som är långvarig har smärtan inte längre någon biologisk funktion utan är bara ett störande moment.
När skadan har läkt kan smärtan ändå finnas kvar, som ett slags ”smärtminne” som ofta är svårt att behandla.
– Inga av våra läkemedel är framtagna för att behandla långvarig smärta. Den långvariga smärtan är mycket svårare att komma åt, för vi känner inte till vilka mekanismer som ligger bakom.
Vad docent Bäckryd och hans kollegor kommit på är att det finns mätbara skillnader i ryggmärgsvätskan hos de som lider av långvarig smärta. Det tror Bäckryd är en ingång till att bättre kunna förstå och behandla den långvariga smärtan.
– Vi mäter olika proteinhalter på patienters ryggmärgsvätska. Det vi gör i projektet är att jämföra proteinmönstret hos patienter med svår neuropatisk smärta med mönstret hos friska personer för att försöka förstå vad som händer i hjärnan och ryggmärgen hos de här patienterna.
