Redan i januari blev Patrik förkyld och tappade smak- och luktsinnet, men det var först i mars när han blev förkyld igen som fler symptom dök upp. Han tvingades till akuten, tre gånger, på grund av tryck för bröstet, hög puls och högt blodtryck. Men några tester för corona togs inte. Det gjordes vid den tidpunkten bara på patienter som lades in, enligt Patrik.
– Men läkaren bedömde mig som covid- patient, fortsätter han.
Fler symptom följde, blod i avföringen, en brännande smärta i luftrören och tung andning. Patrik började tillbringa nätterna sittandes i soffan. När det blev möjligt att beställa provtagning på egen hand hade det gått 150 dagar sedan han först insjuknade. Därmed blev också provsvaret negativt.
– Min läkare sade redan i maj: "Patrik du ska inte åka in och ta det här provet för det kommer att vara negativt, det har redan gått ner i lungorna".
Han tar emot i sitt hem i Motala. En radhuslänga med mysiga trädgårdar som gränsar till en stor fotbollsplan. Vi tar inte i varandra och håller avstånd trots att Patrik, enligt läkare, inte smittar längre och även har bildat antikroppar. Han vill ta det säkra före det osäkra.
Patrik har i det närmaste varit fången i sitt hem sedan i mars och ingen utom familjen får vistas inne i huset.Tiden som gått sedan han insjuknade består av två ord:
"Ett helvete".
Han är 48 år gammal och säger att han inte haft några underliggande sjukdomar. Ändå drabbades han så hårt av viruset som ännu gäckar en hel värld.
Huvudvärken håller i sig. Han får ökat blodtryck och hög puls om han blir engagerad i ett samtal eller om han spelar spel. Händerna kan domna och fötterna svullna. Nätterna tillbringas fortfarande i soffan.
Bakslagen har avlöst varandra, som när han plötsligt fick hosta i somras.
– Då klarade jag inte av att gå 50 meter.
Sjukdomen har även en psykisk påverkan.
– Den dagen jag öppnar alla dörrar jag stängt, då kommer jag att gråta, gråta och gråta. Om jag ens vågar öppna de dörrarna. För det har varit mycket dödsångest, vad händer med mig?
Varför vill du berätta för andra?
– För att många trodde i början, även jag själv, att jag gått in i väggen och fått stressymptom. Nu är det ingen diskussion.
Patrik berättar att han får stöd av FB- gruppen covid-19, samt Svenska covidföreningen som också har medlemmar som uppvisar många olika sjukdomsbilder.
– Jag har 50 av 92 symptom, säger han.
Han vill samtidigt berömma sin läkare på vårdcentralen som han tycker visat ödmjukhet och varit ärlig med att inte kunna säga varför Patrik drabbats som han har gjort.
Även för familjen har det varit en tuff tid.
– Jag tycker att de har fått stå undan massor. Cissi har lagat alla måltider och sen har barnen fått laga mat om hon har varit borta.
Har de varit ledsna och oroliga?
– Ja absolut. De har varit delaktiga i min oro. Jag har inte orkat gömma den. Jag tycker att de har varit grymt starka och jag har även haft en bra stöttning av föräldrar och syskon.
Har familjen varit rädd för att bli smittad?
– De har nog varit mest rädda för hur det ska gå för mig.
Hur lever du i dag?
– De två senaste veckorna övningskör jag bil. Jag har inte kört sedan skärtorsdagen. Jag går mina steg varje morgon, sedan jobbar jag 25 procent. Jag har börjat träna på att plocka ur diskmaskinen, testar att laga mat, börjar jobba med fler saker samtidigt. Jag drömmer bara om att få känna mig frisk.
