Det är dags att samla tankarna någon halvtimme efter IFK Motalas imponerande seger mot Vetlanda BK. Det var inget snack i den här åttondelsfinalen. VBK hade kanske första kvarten i första matchen i Motala, men sedan var det IFK:s åttondelsfinal. Både spelmässigt, kampmässigt och taktiskt var Motala numret större.

Det är oerhört bra gjort, överraskande bra att göra det så gediget.

Jag skrev vad jag tycker har imponerat mest i IFK Motala redan när slutspelsplatsen blev klar efter matchen mot Frillesås och det är samma beröm som får kvarstå även när laget nu nått ännu ett steg längre.

Artikelbild

Laget, spelarna och ledarna bara fortsatte att göra det som de är bra på, som de gjort så många gånger tidigare.

Men jag kan tillägga nu efter 11–5 mot trätorivalen Vetlanda att det här är inte bara en häftig skräll-story, det är en vacker idrottsberättelse också.

Med vacker menar jag laget IFK, hur det fortsatt lysa om gruppen och hur alla hjälper varandra. Laget före jaget som det brukar heta.

Fredrik Lönn, en av de osjälviska hjältarna, säger: "Vi är ett skönt gäng, bra människor och lagspelare allihopa. Alla gör allt för kompisen bredvid".

Artikelbild

Det är precis det som jag tycker har stuckit ut också. Ta bara anfallarna Philip Florén och Jonas Enander, och ta allroundspelaren Albin Rohlén. Alla de tre hade det jobbigt att leverera poäng och skönspel i höstas. Men alla tre fortsatte att jobba kopiöst för laget och nu på den här sidan nyåret har belöningen kommit ifråga om matchhjälteroller.

Det är deras egen förtjänst, men också lagets förtjänst som hela tiden backat upp och trott på lagkamraterna.

Nu mot Vetlanda märktes IFK:s kollektiva styrka dels på hela försvarsarbetet, men också på det egna hörnruset. Vetlanda försökte sätta respekt genom olika pååkningar, men det kom de ingenvart med. IFK var starkare på alla spelplaner.

Klubbchefen Pär Beckne pratar om att det här IFK-lagets prestation är topp fem i klubbens historia. Sett till vad som förväntats på förhand och sett till förutsättningar där hemmaisen låg spelbar först en bit in i november.

Jag vill inte säga emot Beckne, det är lätt att bli lyrisk när känslorna och lyckan står en upp över öronen, när något man jobbat för extremt hårt ger oväntat bra utdelning.

IFK Motala har en fantastisk historia med kvalsegrar, SM-finaler och SM-semifinaler, och har slagit Vetlanda förr i en åttondel. Svårt att värdera olika epoker också, och topp tio kanske jag kan ge laget. Samtidigt behövs ingen gradering, kan bara konstateras att det här är ett IFK-lag med osedvanligt bra lagsammanhållning och när skickligheten speltekniskt också finns där kommer man långt hur trassliga träningsmöjligheter man än har haft.

Nu gäller det att ladda om maskinen till mötena med Villa. Om det går till fem matcher där kan jag avslöja att tre av fem matcher spelas utomhus, eftersom Melodifestivalen gör att Villa startar ute på Lidköpings isstadion på onsdag. Sedan är det ute i Motala på fredag, och inomhus först i match tre i Lidköping på tisdag.

En liten chans har IFK Motala, att slå ur underläge är varje lags dröm. IFK kan börja med att försöka ta det till fyra matcher, det skulle vara gott nog.

Det blir världens bästa lag mot världens bästa grupp.